Segerdagen

Posted on May 11, 2010

Segerdagen i Ryssland är naturligtvis en stor sak. Man firar slutet på andra världskriget, som i Europa firas den 8e. Att det firas den nionde här kan, enligt vad jag hört, skyllas på Stalin och tidsskillnaden. Efter ett uppehåll under nittiotalet så gjorde Sovjettidens maffiga militärparader comeback samtidigt som Putin tog makten, och fortsätter idag under Medvedev.

På söndag morgon såg jag så mycket folk i den här stan som jag aldrig sett förut. Den sex-filiga (eller är det åtta?) Nevskij Prospekt var till bredden full med folk som kommit för att se paraden, glädja sig åt segern, och strö blommor över veteranerna. Det är enormt maffigt att se dessa krokiga gubbar och gummor som man kan tro ska gå under av tyngden av alla medaljer de har på bröstet. Kommer man lite närmare så ser man hur stolta de är. Andra världskriget är så långt bort, ett svartvitt klipp på sin höjd, men här blir det på riktigt på något sätt. Gubben framför dig sköt kanske ett gäng nazister.

Hursom, det vart lite av ett fiasko för min del. Tidningen hade glömt (!) fixa ackreditering. Sasha har varit bortrest, och cheferna hade väl inte tänkt längre. Så… Jag missade hela den stora paraden. Stod inklämd i folkmassorna och kom varken fram eller tillbaka. Var för sent ute för att kunna lura mig in, på något sätt. Sjukt bitter grej, då jag sett framemot det hela under lång tid.

Det fanns dock en chans till. Senare på dagen var det dags för ännu en parad – veteranparaden. Nämnda gubbar och tanter tar plats i rejäla truckar och åker nedför Nevskij, hela vägen till Dvortsova Ploschad framför Eremitaget, där det är konsert, tal av borgmästaren och så vidare. Här drog jag en fuling. Innan paraden drog igång så klev jag in på förbjudet område med min stora kamera och började plåta. Detta samtidigt som jag försökte se så upptagen, stressad, och professionell ut som möjligt. Någon frågade efter ackreditering. Då flashade jag bara presskortet och mumlade något om att jag hade ackrediteringen i väskan… Samtidigt som jag hastade vidare till nästa bild. Det funkade alldeles perfekt, och den här gången gick jag jäms med paraden hela vägen.

Fick faktiskt en hel jävla bukett med rosor i skallen också, som någon stjärna kastade ut från fjärde våningen längs med Nevskij…

4 Responses

  1. Daniel
    11/05/2010

    Fy fan jag dör din jävel…. satt och läste om en massa tuffa ställen i Ryssland och tänkte… den där Simon…. han kan fan plåta det… Vansinnigt bra historier som du har upplevt, jag höll nästan på att vända mig ut och in av avundsjuka gammal reseräv som man är. Vilka möten du har varit med om… Sen måste jag säga att paraden… vicken jävla grej!!!! Det måste verkligen ha varit en upplevelse.. älskar bilden på soldaterna i rad och han i fokus i förgrunden ser sjuuuukt skeptisk ut. Verkligen bra jobbat…

  2. admin
    11/05/2010

    kul att höra man! det finns oändligt mycket att plåta… bara att man stöter på såna där grejer på första sidovägen man tog liksom – fatta en biltur genom den här giganten! nu är det bara tre veckor kvar, men jag kommer återvända, utan tvekan. simma lugnt!

  3. Ida
    12/05/2010

    Åh, det är så fint att jag vill gråta. Smågubbarna som säkert har varit nervösa och sett fram emot det där länge, och är jättestolta.

    Du är bäst. Saknar dig.

  4. simon
    12/05/2010

    jag vet ju att du är svag för gubbar. 🙂

Leave a Reply