Nu är kåken där fiskarna bodde riven. Efter att bulldozern gått lös och grävaren hjälpt till att ta fram de största metallföremålen så arbetade tre inhyrda Tadjiker med att finfördela och lasta. Sen bar det iväg till järnhandlaren, som fick ta emot ytterligare några ton järnskrot från Buchta… Det är ju ren njutning att plåta något sånt här. Dammet yr, man blir skitig, får kliva runt i en massa skrot och hålla uppsikt så man inte får någon betongklump i skallen. Bäst.

Andrej Chotjev.

Förra veckan gick jag och tjejen som ibland hjälper mig att tolka runt på ett gammalt industriområde och plåtade. Utanför andra våningen på en extremt sliten byggnad hängde det kläder, och när jag gick förbi så tyckte jag att jag hörde någon prata därinne. Sa att jag trodde att någon bodde där, men tänkte att det kanske bara var någon som hängde runt. Idag passerade jag igen och såg folk kasta ut en massa järnskrot. Så jag klev in och började snacka. Fick plåta på hur mycket jag ville.

Mannen på bilden ovan heter Evgeni Varnov och är 28 bast. Han har bott i den här lägenheten tillsammans med sin fru och fyra andra fiskare i sju år. De jobbar alla på samma båt. Idag när han kom hem så hade de fått besked om att om tre dagar måste allt vara tömt. Huset rivs. Före idag har de inte hört ett ljud. Någon ny bostad eller ersättning har de heller inte hört något om. Jag frågade om han är orolig.

– Jag och min fru har ingenstans att ta vägen. Men vi har inte hunnit skaffa några barn ännu, så jag är inte rädd för att flytta. Något ska vi nog hitta.

Idag har det regnat nästan hela dagen. Vid fem blev det uppehåll, så jag tog kameran och knallade ner till strandpromenaden. Där är det allt möjligt spännande som pågår hela tiden. En massa folk kryssar runt med metalldetektorer och gamla grytor med borrade hål som de silar sanden med för att hitta skatter. Andra samlar drivved och stenar. Kids springer runt och försöker undvika vågorna (som idag var sjukt stora). Någon tar en pilsner medan någon annan löser korsord. Stod på en vågbrytare med kameran och filosoferade i solnedgången när plötsligt en 8-9 år gammal grabb gör en bakåtvolt i ögonvrån. Så jag kliver lite längre ut och väntar på nästa. Den här gången blev det en framåtvolt.

Vladimir (nedan) och Valera (ovan) Ivanov är bröder och håller på att samla ihop det sista användbara från Vladimirs förra hus. Teglet från gamla kåken får nytt liv som grill vid den nya, som Vladimir byggt själv. Yxan går i ett och det här var ett tillfälle där jag insåg nyttan av ett UV-filter. Jag har inget, men det gick bra den här gången, trots alla stenflisor som flög. Förhoppningsvis fick Vladimir behålla synen också.

Fem sekunder efter att jag tagit bilden ovan på ett industriområde i Buchta kom en vakt fram och frågade varför jag fotograferade. Vi började snacka och det slutade med ett par glas öl inne i kontoret. Jätteintressanta och roliga diskussioner om Sverige vs. Ryssland, löner, bostadspriser, arbetstillfällen, öl, kvinnor, tobak, väder och skolsystem avhandlades och jag blev lite klokare på det här landet. Och blev antagligen lite bättre på ryska. Det roligaste var nog ändå när jag bjöd snubben nedan på en snus. Han satte in den, grimaserade i fem sekunder, tog ut den och grimaserade/spottade de fem följande minuterna. Allt till kollegans stora nöje. Guldtänderna måste ha blänkt ända till Sochi, så mycket skrattade han.

En vakt i Ryssland tjänar 8-10000 rubel i månaden, alltså drygt 2000 kronor. De går skift och turas om att jobba 24 timmars-pass. När de gör det så sover de på det glamorösa kontoret.